Diabetes och 5:2 dieten

5:2 dieten och diabetesDet har visat sig att 5:2 dieten är särskilt gynnsam för personer med diabetes typ 2 eftersom fastan hjälper till att sänka insulinnivåerna. Viktigt är dock att inte planera fastedagarna efter varandra utan låta det gå 2-3 dagar mellan. Om man kör fasta två dagar på rad ställer kroppen in sig på svält och då förlorar man effekten av en viktminskning om det är det man vill uppnå med dieten. Det finns då istället en stor risk för att man går upp i vikt. Det är särskilt viktigt när man har diabetes typ 2, eftersom man har lättare för att dra på sig övervikt eftersom man har en lägre ämnesomsättning. Om man däremot har diabetes typ 1 ska man undvika att fasta eller att man rådgör med sin läkare. Det finns ännu inte tillräckligt med forskning om hur kroppen reagerar vid fasta och diabetes typ 1.
Bli snygg när du blivit av med diabetes.

Medelhavskost – diet för diabetiker

Vid typ 2 diabetes (och även typ 1) är det generellt bra att äta den mat som man äter i länderna runt Medelhavet, även kallad Medelhavskosten. Sådan kost har en god inverkan på blodkärlen och kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt minska risken för att utveckla diabetes och att hålla den på en bra nivå om man redan har utvecklad diabetes.

Grönsaker som sparris, squash/zucchini, aubergine, oliver, spenat, svamp, gurka, alla sorters grönsallad, svamp, gurka, lök, paprika, citron och tomat mm
Färska örtkryddor
Heta kryddor som chili, cayennepeppar, vitlök och ingefära
Såser (hemgjorda) och dressingar (hemgjorda) och majonnäs
Mejeriprodukter och fett som riktigt smör och Bregott (ej margarin). Ost som Philadelphia, halloumi, mozzarella, fetaost och parmesan. Keso, grädde, crème fraiche, yoghurt, vanlig och grekisk/turkisk/rysk yoghurt, mjölk och fil.
Baljväxter
Frukt och bär
Oliv- och rapsolja och Extra virgine Cocosfett
Fet fisk som lax, sill, strömming och makrill
Skaldjur
Ägg i alla former: stekta, kokta, äggröra och omelett.
Kött som nöt-, lamm- och viltkött
Kyckling och kalkon
Kål av alla sorter som blomkål, vitkål, broccoli, brysselkål, grönkål och broccoli
Rotfrukter
Bröd bakat på råg, korn eller havre. Gärna surdegsbröd. Undvik bröd om är bakat på enbart vetemjöl. Särskilt fullkornsråg är bra för kroppen vid diabetes då det visat sig ha en skyddade inverkan på typ 1- och 2 diabetes.
Bröd bakat på råg, korn eller havre är bättre än bröd som är bakat på bara vetemjöl och helst då ett surdegsbröd. Särskilt fullkornsråg är bra för kroppen vid diabetes då det visat sig ha en skyddande inverkan på typ 1- och 2 diabetes.

Bröd & diabetes

Att hålla PH-värde i kroppen neutralt (7.0) är särskilt viktigt när man har diabetes. Då ska man t.ex helst inte äta bröd vid frukosten eftersom bröd är ett syrabildande livsmedel och försvårar matsmältningen. På morgonen ska man äta en utrensande kost oavsett om man har diabetes eller j för att hålla ett bra och neutralt PH värde i kroppen. Man ska starta dagen med att äta kost som inte är så arbetsamt för matsmältningen, vilket innebär att man helst ska äta frukt, bär, fil/yoghurt, müsli och gröt. Däremot så kan man gärna äta bröd till lunchen och middagen och då helst ett fullkornsbröd eller surdegsbröd.

Kaffe och grönt te

Kaffe och grönt te har en gynnsam inverkan för att förhindra utveckling av diabetes och om man redan utvecklat det kan det hålla nere insulinnivåerna.

Mjölk & diabetes

Drick ett glas mjölk till maten! När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet och kroppen svarar med att producera insulin. Men man har nu genom forskning upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk mot andra mejeriprodukter. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning. Mjölk innehåller en viss typ av proteiner och dessa proteiner – aminosyror, är otroligt snabba på att informera kroppen om att det snart kommer mjölksocker som ska tas om hand. Aminosyrorna agerar med andra ord proaktivt. Annars brukar det vara sockerhöjningen som sätter igång insulinproduktionen. De snabba aminosyrorna bidrar alltså till en mer stabil och bra, blodsockerkurva. Det är främst i vasslan som dessa aminosyror finns. Därför ger t.ex hårdost inte samma positiva resultat då vasslehalten i ost är betydligt lägre. Även andra proteinkällor som t.ex soja, förbättrar blodsockerkurvan, men inte fullt lika effektivt.

Diabetes och 5:2-dietens positiva inverkan

Helt klart är att periodisk fasta som 5:2-dieten, verkligen kan hjälpa och förbättra både vid diabetes typ 2 samt hjärt- kärlsjukdomar. De har visat sig ge en rad goda hälsoeffekter, som viktnedgång, ökad insulinkänslighet, reducerad risk för cancer och allmänt bättre hälsa. Periodisk fasta som 5:2-dieten kan begränsa inflammationer, förbättra nivåerna av socker och fett i blodet och sänka blodtrycket. En annan påtaglig effekt är att hunger gör att kroppen frigör kolesterol som bränsle istället för glukos, vilket minskar antalet fettceller i kroppen. Periodisk fasta som 5:2-dieten kan även förbättra ämnesomsättningen och minskar graden av oxidativ stress. Dessutom kan den bidra till att skydda hjärtat genom att höja nivåerna av adiponektin som är ett hormon som utsöndras från fettvävnaden och spelar en viktig roll i regleringen av glukosnivåer och fettsyrakatabolism i kroppen. Det påverkar även insulinkänsligheten. När du fastar och kroppen har mindre tillgång till kalorier minskar glukosnivåerna och även tillväxthormonet IGF1. När IG1 minskar ställer kroppen in sig på att reparera befintliga celler och DNA. Fastan stimulerar i sin tur till ökad nyproduktionen av celler även efter att fastan är avslutad.

Dessutom är 5:2-dieten en ganska enkel och okomplicerad metod – som är genomförbar utan att man känner att man försakar något, vilket man kan känna att man gör vid traditionella dieter och bantning. För personer med fetma och diabetes, har det vanligaste rådet alltid varit att ändra sin kosthållning och de råd man fått rörande fasta har inneburit periodisk svält. Modern periodisk fasta som 5:2-dieten är betydligt enklare att hålla sig till, och den har visat sig vara mycket effektiv även för att minska överskottskilon.

Kerstin brismar, diabetes och 5:2

Här är en intervju med Kerstin Brismar – professor på KI där hon bland annat diskuterar 5:2 dieten och diabetes.

Periodisk fasta och diabetes

När du kör periodisk fasta som t.ex 5:2 dieten händer liknande saker som vid motion. Men istället för att träna bort glykogendepåerna så fastar du bort dem. Dessa töms när du inte äter under en längre tid än vanligt. När du sedan äter har du tömda depåer att fylla på. Kroppen blir mer insulinkänslig när du fastar, precis som vid motion. När du fastar går kroppen över till en ”ketondrift”. Det innebär att hjärnan får sin energi från fett istället för socker. Behöver du gå ner i vikt är detta väldigt effektivt. Kroppen bränner fett effektivt. Om du vill bränna fett är låga insulinnivåer ett måste. Insulin stänger av fettförbränningen i kroppen.

Lågkolhydratdiet och diabetes

Periodisk fasta som t.ex 5:2 dieten och motion är två metoder som du kan använda för att hantera de kolhydrater du äter. När du äter en lågkolhydratdiet utnyttjar du båda delarna. När du inte utsätter kroppen för stora mängder socker och andra kolhydrater stiger inte blodsockret vilket innebär att dina insulinnivåer inte blir höga. Många personer har av olika anledningar svårt för att motionera regelbundet. Då är en lågkolhydratdiet ett måste eftersom blodsockret annars ofrånkomligt blir för högt. Vid en lågkolhydratdiet går du också över till en s.k. ”ketondrift” där du förbränner fett mycket effektivt. Man kan tillämpa en lågkolhydrat även vid 5:2 dieten och det passar särskilt bra för personer med diabetes.

GI-dieten och diabetes

GI innebär att du äter långsamma kolhydrater som t.ex fullkornsbröd, fiberpasta, bulgur och quinoa. Då kommer sockret att släppas ut i blodet under en längre tid. Topparna blir inte lika höga och du slipper det värsta insulinpåslaget. Men har du bukfetma, metabolt syndrom eller typ 2-diabetes räcker troligtvis inte en GI-diet för att hålla blodsockret på tillräckligt låga nivåer. I så fall behöver du även träna en del. För en person som är frisk är GI och träning bra för att förebygga sjukdom. Om du har diabetes typ 2 så kan du med fördel använda dig av GI-dieten parallellt med 5:2 dieten, men lägga till lite mer kolhydrater än vid en strikt GI-diet.

Den mest harmoniska blodsockerkurvan får du om du slutar att stoppa i dig snabba kolhydrater. Det bästa är att äta små mängder av långsamma kolhydraterna och helt skippa de snabba. Kolhydrater bryts ner till olika sockerarter som tas upp i blodet och höjer ditt blodsocker. Det ökar i sin tur mängden av det hormonet insulin, som kroppen använder och som kan resultera i bukfetma.

Insulinet ska när det fungerar som allra bäst, lagra glukos som blir till bränsle för din hjärna och dina muskler. Men insulinet hjälper också till att lagra fett i fettcellerna och hämmar bl.a fettförbränningen och du lägger då på dig fett runt magen. Ju mer insulin du har i ditt blod desto svårare är det att driva ur fettet ur fettcellerna och vidare ut i blodomloppet i form av fettsyra. Det är fettsyran du vill ha i blodet så att din hjärna och muskler får fettförbrännande mat.

Om du äter livsmedel med högt glykemiskt index (GI), kommer din bukspottskörtel att producera mer insulin än vad du behöver och du får en blodsockerkurva som pendlar upp och ner.

Ett högt blodsocker sliter på vårt hjärt- och kärlsystem då våra kroppar får arbeta hårt. Låter du du ditt blodsocker åka berg-och-dalbana bildar kroppen hormoner som kallas kortisol, noradrenalin och adrenalin. Det är samma hormoner som bildas när du stressar. Du kan alltså stressa kroppen genom att äta fel sorts mat. När ditt blodsocker är i botten känner du dig lätt trött och irriterad.

Forskning har visat sig att fastedieten troligen kan påverka tarmfloran positivt, göra att cellerna reparerar sig bättre och minska diabetes, men det är inte helt klarlagt än så länge. men det här sättet att äta på har visat sig minska tillväxtfaktorn IGF1. Det anses vara positivt eftersom höga halter av denna anses gynna cancer.
Om vi har för lågt IGF1 kan inte kroppen reparera cellskador, vilket ökar risken för hjärt-kärlskador. Dessutom läker sår och frakturer sämre. Vi ska ha lagom mycket IGF1. För mycket är inte bra eftersom det ökar cancerrisken. Mindre kalorier ger mindre insulin och då minskar det aktiva IGF1 till en lagom nivå. Vilket är positivt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *